Effekterna av växthusgaser har debatterats under lång tid. Själva fenomenet med hur växthusgaser värmer upp planeten är de flesta tämligen överens om. Däremot har man varit oense hur skadligt det är för planeten att detta sker.

De fysikaliska egenskaperna för växthuseffekten är att de gaser som finns i jordens atmosfär är genomskinliga. Därmed når solens strålar ända ner till jorden och viss värme absorberas. Infraröd värme strålas sedan tillbaka ut i rymden från jorden. Det finns dock vissa gaser som absorberar den infraröda värmen innan den strålar tillbaka ut i rymden – främst koldioxid och vattenånga. Energiproduktion och användning av energi avger i princip alltid koldioxid. Organiska ämnen binder upp lika mycket koldioxid när de växer som de släpper ut när de förbränns. På så vis bidrar de på lång sikt inte till växthuseffekten då det hela tiden är samma mängd koldioxid i omlopp. Detta förändrades i och med industrialiseringen och den ökade användningen av fossila bränslen. De flesta organiska ämnen har en livslängd på mellan ett år för vissa växter, upp till några hundra år för större träd vilket i sammanhanget kan ses som en tämligen kort tid. Fossila bränslen har till skillnad bundit upp koldioxid under en mycket längre period. Som exempel antas råolja bildas under en period på minst 100 000 år.

Argumenten för att de fossila bränslena har en kraftig inverkan på växthuseffekten är att de släpper ut stora mängder koldioxid på kort tid. Det kan därmed antas mer onaturligt för det ekologiska systemet och atmosfären på jorden att kunna hantera dessa “plötsliga” utsläpp. De flesta forskare är numera överens om att dessa utsläpp har påverkat och påverkar växthuseffekten och uppvärmningen av planeten.

De största problemen med en ökad medeltemperatur på jorden är framförallt stigande havsnivå och minskad tillgång på mat. Framförallt områden längs ekvatorn antas få alltmer hetta och torka vilket i sin tur leder till svårigheter för jordbruk och således försämras tillgången på mat. Varmare medeltemperatur på jorden leder till att glaciärer smälter och havsnivån stiger. Lågliggande geografiska områden kan då antas utsättas för fler översvämningar och områden som nu ligger under havsnivån kan helt komma att försvinna under ytan.