Kategori Arkiv: Miljö och klimatfrågor
Energi och miljö i trädgården
Trädgården förknippar vi ofta med avkoppling och en ren och orörd grönska. Det många av oss missar är att vi i jakten på den perfekta gräsmattan eller lummiga oasen tar till metoder som sliter på vår miljö. Den utrustning vi använder för att hålla trädgården vacker slukar energi och i vår iver att hålla skadeinsekter borta är det lätt att ta till medel som inte är bra för miljön. I den här texten får du tips på hur du enkelt blir en miljösmartare trädgårdsmästare och gör såväl naturen som plånboken en tjänst.
En miljövänlig oas
Trädgården blir under sommarmånaderna en förlängning av våra hem. Med små medel är det enkelt att skapa ett ombonat uterum. Många tycker att det är Mysigt med belysning i trädgården. Idag finns det gott om energisnåla alternativ. Solcellsbelysning och rörelsedetektorer är två populära sätt att minska utebelysningens effekter på miljön. Visste du att miljövänlig trädgårdshållning ger dig mer tid över till annat? Om du låter löv och gamla stjälkar ligga kvar i rabatten på våren ger de näring till sommarens blomsterprakt. Om du anlägger en kompost så slipper du bränna gamla grenar och annat skräp och får mer tid över att njuta av ditt uterum.
Ta tillvara på naturens resurser
Den som vill skapa en mer miljövänlig trädgård tänker ofta i första hand på att utesluta kemiska bekämpningsmedel. Det finns mängder av smarta sätt att på naturlig väg bekämpa skadeinsekter, ett sätt är att bespruta ovälkomna småkryp med såpa och vatten. Idag är utbudet av ekologiska plantor och frön stort, dessa är ofta livskraftiga och står sig bra mot ohyra. Gräsmattan är din bästa vän i kampen för en vackrare trädgård. Nu finns det många bra elektriska gräsklippare utan avgaser. Tänk på att när du klippt gräset bör det få ligga kvar, det ger näring och skyddar mot starkt solsken. Glöm inte heller att du sparar på vattnet om du skippar vattenspridaren och vattnar med slang eller kanna.
Fossila bränslen
De fossila bränslena är fortfarande de mest energirika vi känner till idag. Samtidigt finns det gott om dem. Man räknar att enbart de kolreserver som finns tillgängliga att utvinna som bränsle idag skulle räcka i ytterligare 160 år.
Till fossila bränslen räknas sådant som olja, kol och naturgas. Dessa är organiska och består av kolämnen och väteämnen som lagrats i berggrunden. Fossila bränslen skapas av små döda djur och växter som blivit liggande. Med tid sedimenteras dessa organiska material, pressas samman, och bildar flytande och gasformiga kolväten. Det är detta vi kallar för olja och naturgas. Kol bildas under liknande processer. För att organiska material ska kunna pressas samman till dessa mycket energirika former krävs enormt mycket tid. Även om det i nuläget finns stora mängder fossila bränslen betyder detta att de så småningom kommer att ta slut. Till exempel har den olja vi använder idag bildats för mellan 50 och 500 miljoner år sedan.
De stora fördelarna med olika fossila bränslen är framförallt att det är billiga. Med detta menas att de är relativt enkla att ta tillvara, lagra och transportera dit de behövs. Det har dock visat sig att nackdelarna med fossila bränslen allt mer överskuggar vinsterna. Den kanske främsta avgörande faktorn till att många länder och företag börja ställa om från fossila bränslen är just att de förr eller senare kommer att ta slut.
När fossila bränslen förbränns släpper de ifrån sig stora mängder koldioxid som bidrar till växthuseffekten men även sot och svaveloxider. Dessa ämnen påverkar vår miljö negativt. Utvinning av kol har också visat sig tämligt skadligt för ekosystemet. Vanligtvis förorenas vatten som är närliggande där man bryter kolet och vid förbränning avger det förutom mycket koldioxid även kvicksilver vilket skadar stora delar av det naturliga kretsloppet i miljön.
Ur ett globalt perspektiv är de fossila bränslena den absolut största källan till energi. Detta inte enbart som drivmedel utan även som bränsle för att tillverka el. Förutom att fossila bränslen är skadliga för miljön lokalt och globalt är det fortfarande ingen som helt vet hur själva utvinningen av dem påverkar ekosystemet på längre sikt.
Förnybar energi
All energi som produceras utan att släppa ut mer koldioxid än det tar upp under en kortare period räknas som förnybar. Det kan även vara sådan energiproduktion där man nyttjar krafter som är naturligt återkommande så som vind, vatten eller sol.
Då det numera ställs krav på alla länder att bidra till att minska den globala uppvärmningrn blir förnybar energi allt viktigare. Det är dock inte alla länder som har möjlighet att på ett effektivt sätt nyttja naturliga resurser. Det handlar både om de initiala kostnaderna att installera olika kraftverk och om de förutsättningar som finns för att till exempel driva vindkraftverk. I Sverige fungerar vindkraftverk tämligen bra då det ofta finns friska vindar medan större installationer av solceller kanske inte alltid är lika ekonomiskt. Produktion av biobränslen är på samma vis lättare för de länder som har gott om grödor och restavfall och svårare för andra.
Biobränsle stod i Sverige 2014 för 23 procent av den totala energitillförseln. Främst inom fjärrvärme och industriell tillverkning men även som småskalig eldning. Vattenkraften står för ungefär hälften av Sveriges elproduktion och skulle kunna utvecklas mer. Det finns dock en hel del problematik kring vattenkraft då den ibland ändrar det naturliga ekosystemet. Många argumenterar för att vattenkraften, och
installationen av dessa kraftverk, kan förstöra vattendrag. Detta då vatten leds om i nya riktningar vilket påverkar ekosystem och det finns exempel då bestånd av djur och växter helt har försvunnit. Idag finns det skydd i Miljöbalken för att inte bygga ut mer vattenkraftverk i de större älvarna då det kan riskera att påverka den biologiska mångfalden.
Biobränsle så som biogas och etanol är förnuftigt ur utsläppssynpunkt men kan ses med vissa etiska dilemman. I Sverige har vi möjlighet att odla grödor enbart för att använda som råvaror i framställningen av biobränsle. Samtidigt finns det delar av världen som lider av stor matbrist med svält som följd. Om man ser energi, och möjligheten att producera förnybar sådan, ur ett globalt perspektiv kan det förefalla aningen slösaktigt att använda de organiska resurser som skulle kunna nyttjas som föda i andra delar av världen.
Växthuseffekten
Effekterna av växthusgaser har debatterats under lång tid. Själva fenomenet med hur växthusgaser värmer upp planeten är de flesta tämligen överens om. Däremot har man varit oense hur skadligt det är för planeten att detta sker.
De fysikaliska egenskaperna för växthuseffekten är att de gaser som finns i jordens atmosfär är genomskinliga. Därmed når solens strålar ända ner till jorden och viss värme absorberas. Infraröd värme strålas sedan tillbaka ut i rymden från jorden. Det finns dock vissa gaser som absorberar den infraröda värmen innan den strålar tillbaka ut i rymden – främst koldioxid och vattenånga. Energiproduktion och användning av energi avger i princip alltid koldioxid. Organiska ämnen binder upp lika mycket koldioxid när de växer som de släpper ut när de förbränns. På så vis bidrar de på lång sikt inte till växthuseffekten då det hela tiden är samma mängd koldioxid i omlopp. Detta förändrades i och med industrialiseringen och den ökade användningen av fossila bränslen. De flesta organiska ämnen har en livslängd på mellan ett år för vissa växter, upp till några hundra år för större träd vilket i sammanhanget kan ses som en tämligen kort tid. Fossila bränslen har till skillnad bundit upp koldioxid under en mycket längre period. Som exempel antas råolja bildas under en period på minst 100 000 år.
Argumenten för att de fossila bränslena har en kraftig inverkan på växthuseffekten är att de släpper ut stora mängder koldioxid på kort tid. Det kan därmed antas mer onaturligt för det ekologiska systemet och atmosfären på jorden att kunna hantera dessa “plötsliga” utsläpp. De flesta forskare är numera överens om att dessa utsläpp har påverkat och påverkar växthuseffekten och uppvärmningen av planeten.
De största problemen med en ökad medeltemperatur på jorden är framförallt stigande havsnivå och minskad tillgång på mat. Framförallt områden längs ekvatorn antas få alltmer hetta och torka vilket i sin tur leder till svårigheter för jordbruk och således försämras tillgången på mat. Varmare medeltemperatur på jorden leder till att glaciärer smälter och havsnivån stiger. Lågliggande geografiska områden kan då antas utsättas för fler översvämningar och områden som nu ligger under havsnivån kan helt komma att försvinna under ytan.
Klimatavtal
Sverige har genom tiden alltid ansett att det finns ett stort värde i att försöka bevara miljön. Oftast har det handlat om att bidra till biologiskt mångfald men även genom att skydda vissa geografiska områden mot yttre påverkan.
Numera har det blivit allt viktigare att även bibehålla en acceptabel luftkvalité och se till att olika vattendrag har tjänligt vatten. Man satsar även mycket på att inte urlaka åkermarker och betesmarker genom att stödja ekologiska arbetssätt.
I Sverige har miljövänlig produktion av energi diskuterats flitigt ända sedan kärnkraftsverken introducerades. Man har även subventionerat elproduktion genom vindkraftverk och vattenkraft för att minska koldioxidutsläpp av fossila bränslen.
Miljöpåverkan av olika utsläpp går dock inte att lösa enbart av ett enskilt land. Då koldioxidutsläpp och andra skadliga utsläpp påverkar hela jorden måste alla hjälpas åt för att stävja den negativa påverkan dessa utsläpp har. Man har vid flertalet tillfällen diskuterat olika avtal och regler på den internationella arenan, både i EU och i FN. Ofta har dessa samtal resulterat i lite eller inga konkreta åtaganden från enskilda länder. Det beror på att alla olika länder har olika förutsättningar för att producera förnybar el och minska utsläpp. Vissa utvecklingsländer har även pekat på det orättvisa i att de industrialiserade länderna har skapat sin välfärd genom just användning av olika fossila bränslen, men att utvecklingsländerna genom dessa avtal inte skulle ha samma möjlighet.
Klimatmötet COP21 i Paris resulterade i det första internationellt bindande avtalet som någonsin skrivits på globalt. Det är rättsligt bindande och alla världens länder enades om att bidra till att minska utsläpp och annan negativ påverkan på miljön. Avtalets övergripande mål är att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader celsius, men att man strävar efter att hålla den under 1,5 grader celsius. Utvecklingsländer ska med avtalet få stöd att klara uppgiften, både tekniskt och ekonomiskt. Man lyckades även enas om den kanske svåraste frågan som rör eventuella skador och förluster till följd av klimatförändringar. Enligt avtalet ska alla länder bidra för att hjälpa de speciellt utsatta länderna. På liknande sätt ska ekonomiskt utsatta länder få hjälp med de olika anpassningsåtgärder som behövs för att kunna minska sina utsläpp.